All we need is love

Har precis tittat på QX-galan - gaygalan - på tv. Blir alldeles varm och lycklig inom mig över att se all den kärlek som finns inom galans fyra väggar. Där tillåts alla att vara som de vill vara, att vara den de är. Där älskas dessa människor just och precis för den de är.

Det är samtidigt precis det som gör mig lite ledsen. Att utanför galans fyra väggar är inte världen densamma. Utanför galans fyra väggar är klimatet och livet mycket råare. Tidigt påminns vi alla om att den lättaste vägen är den väg som inte sticker ut - att vi bör följa den väg som redan är upptrampad; pojke + flicka = sanning. Tidigt vet de allra flesta vad som "är normalt" och tidigt vet de allra flesta om de befinner sig inom "det normala".

Men det behöver inte vara så!!!

Varför kan vi inte låta ALL kärlek vara normal? Kärlek finns inom oss alla - i obegränsade mängder. Det finns inget ont i kärlek, endast gott. Och kärlek är gratis, helt gratis - helt utan ränta eller dolda avgifter. Fullständigt gratis.

Om vi ALLA skulle våga vara modigare och ge mer kärlek, så skulle vår värld vara en mycket finare plats. En finare värld med plats för alla. En finare värld där både stora och små fick möjlighet att må bra - oavsett vem deras hjärta valt att slå för.

Men vet du... Jag tror på den världen. Det är en värld som jag vill tro på och därför fortsätter jag att hoppas. Det är ett hopp som jag försöker överföra till våra barn. Hoppet om att kärleken ska övervinna allt och göra världen till en väldigt fin plats.

Slutligen vill jag upprepa några ord som uttalades av galans hederspristagare,, Joel Burns (det är inget absolut citat, så bra minne har jag inte :) men budskapet minns jag...och det riktar sig till alla våra barn som bär känslan av att vara annorlunda, inom sig:
Snälla, stanna kvar för att se att attityderna förändrar sig och våga tro att du senare i livet kommer att bära med dig fina minnen!