Här sitter jag i tryggheten på hotell Rica mitt i stan i Oslo. Det är varmt och gott - jag har en underbar säng och kan duscha precis när jag vill. Snart ska jag ringa min fina make och säga god natt.
Samtidigt...utanför mitt fönster.
"Dagen" har precis börjat. Jakten på pengar är konstant och drivs av jakten efter droger. Alla dessa pojkar och flickor, kvinnor och män, tanter och gubbar...alla har de varit små med ett enda beroende; sina föräldrar. För övrigt har deras blod och själar varit helt rena. Tänk om deras suddiga blickar kunde återge deras liv - om blickarna kunde säga omvärlden var det gick fel, hur det gick fel. Då skulle vi kunna förhindra att fler unga fastnar i beroenden; kanske inte alla, troligtvis inte ens i närheten av alla. Men det skulle kanske hindra både en och två.
Å det skulle ge mig - som mamma - en vägledning åt två små änglar där hemma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar