Tårarna rann...redan när Viktors klass sjöng första sången, Majas alfabet. Vissa stunder i livet rör upp så mycket känslor i kroppen - hela jag ville helst hulkande gråta av lycka. Men - med respekt för sonen (och för att undvika blickar från de övriga ca 250 föräldrarna) - så gjorde jag allt för att smyga med mina tårar. Ett bra tips är att titta upp i taket.
Återhämtade mig...lagom till Den blomstertid nu kommer. Då var det dags igen. Viktor stod brevid grannpojken (som både hört mig skrika av ilska och prutta ohämmat) och med blickarna spända i mig sjöng de så vackert att läpparna darrade och ansiktet gjorde ryckningar. Varför gråter skådespelare så vackert?
3 kommentarer:
jag kan svära på att jag inte kommer att kunna hålla tårarna borta första gången sigge sjunger den blomstertid nu kommer. :)
den sjöng dotter i lågstadiet
Camilla - ...men det är härligt att få gråta lite ;) Synd bara att man inte är skådissnygg ;D
Att ha det gott - ...å då är det sommar :)
Skicka en kommentar