.jpg)
Såg på en videosnutt från sommaren 2008 igår kväll. Alex var då 3 år och Viktor 7. Det fullkomligt hugger i hjärtat att se "gamla" filmer. Tänk så små de var - Alex pratade fortfarande som en liten och Viktor var överlycklig för sina gluggar i munnen efter tappade mjölktänder.
Lika mycket som jag är tvärsäker på att jag är färdig med barnafödandet, lika mycket smärtar det att inse att barnen växer ifrån mig...sakta men säkert. Jag kommer att sakna pussandet på små fötter och den lilla klibbiga handen som klappar mina kinder, så en sak är säker redan nu: jag kommer att kidnappa mina barnbarn så ofta jag bara får möjlighet (när den dagen förhoppningsvis kommer :)
Lika mycket som jag är tvärsäker på att jag är färdig med barnafödandet, lika mycket smärtar det att inse att barnen växer ifrån mig...sakta men säkert. Jag kommer att sakna pussandet på små fötter och den lilla klibbiga handen som klappar mina kinder, så en sak är säker redan nu: jag kommer att kidnappa mina barnbarn så ofta jag bara får möjlighet (när den dagen förhoppningsvis kommer :)
2 kommentarer:
Nu ska väl inte barnen flytta ur huset imorgon...;-)?
NEJ...tack o lov för det :) Men jag tror att det här är en sak som tillhör min tidiga 40-årskris...å då känns det så ;)
Skicka en kommentar